Hur fungerar rörelseapparaten som kallas kroppen?

Det som kallas rörelseapparaten när det pratas om kroppen är det som helt enkelt får våra kroppar att röra på oss. Det är skelettet som utgör stommen, lederna är där för att göra det möjligt att röra på sig och musklerna utför själva rörelserna. Det är grunden i kroppens rörelseapparat och den ska vi vara glada för att vi har. Oftast räknas även de delar in som försörjer övriga rörelseapparatens system såsom blodcirkulation och nervsystemet. Utan detta skulle det inte var möjligt att hålla igång rörelseapparaten.

Över 200 ben i kroppen

Stommen, skelettet, består av över 200 ben och är det som ger kroppen dess stabilitet. Utan skelettet hade vi fallit ihop som en påse. Skelettet utgör ungefär 20% av kroppens totala vikt. En person på 100 kg har alltså 20 kilo skelett i runda slängar. Skelettet i sin tur består av kalciumkristaller och kollagenfibrer. Du har säkert hört att man får starkt skelett av at dricka mjölk. Det är för att mjölk innehåller mycket kalcium. Huruvida det har en betydelse för vuxna människors skelett eller om det enbart är under barndomen är lite omtvistat dock. Skelettet är inte bara en fast ram som resten av kroppens delar hängs upp på. Det är kanske lätt att tro det när man bara har set skelett utanför kroppen men skelettet är faktiskt lite brunaktigt. Det är också skelettet som bildar blodet. På vissa delar av skelettet sitter det som kallas röd benmärg och där bildas blod.

Lederna behövs för att böja kroppen

Även om skelettet är mjukare inne i kroppen än vad det är hos en död individ så går det inte riktigt att böja. Då bryts det av som allt för många har fått erfara. Då har kroppen istället tänkt ut att det bästa sättet för att kunna röra sig är genom att ha leder. Lederna sitter mellan alla ben och utan dem hade vi inte kunnat röra oss alls. Där två ben möts, eller ibland fler än två ben, så finns det ledhuvuden och ledytor. De gör det möjligt för benen att röra sig emot varandra utan att de skrapar i varandra. Utan leder hade det varit otroligt smärtsamt när benen gnagde emot varandra hela tiden. Ledhuvudet och ledytan är formade för att passa i varandra. Runt ledytorna finns det brosk som gör att de kan glida mot varandra år ut och år in utan att de slits.

Styrkan sitter i musklerna

För att kroppen ska orka att röra på hela det här ekipaget så krävs det muskler. Det kan vi som bekant träna själva och ju mer vi tränar våra muskler ju starkare blir dem. Det finns tre kategorier av muskler som tyder hjärtmuskulatur, skelettmuskulatur och glatt muskulatur. Det är bara skelettmuskulaturen som vi kan påverka genom träning. Allt det andra går av sig självt. Själva skelettmuskulaturen består av tunna muskelfibrer som sedan fäster i skelettet med hjälp av senor. Dessa går som bekant att dra av vid ett hastigt ryck och det kan vara väldigt smärtsamt och till och med behöva operation för att få fast igen. När muskeln drar ihop sig för att jobba så finns det något inne i muskeln som heter z-band som är det som avgör hur länge muskeln orkar att jobba. Z-banden försöker att hitta andra z-band att hålla sig fast i och så länge de kan göra det så kan muskeln arbeta. När det inte finns fler z-band att hålla sig fast i så går det inte att hålla muskeln spänd längre. När du tränar så hjälper du kroppen att kunna hitta fler z-band och att få dina muskler att arbeta längre.

Lämna en kommentar